Spännande avslutning av Tisdagsgolfen!

Nu är det snart dags att runda av årets säsong, vilket såklart känns både sorgligt och vältajmat. Det ser ut att kunna bli otroligt fint väder, bättre än vad man kanske kan förvänta sig den 15 september, och kanske är det rent av sommarens sista suck.

I kväll vill vi gärna ta lite bilder på de som placerar sig på pallen efter rundan, vilket alltså betyder topp tre i Openklassen, vinnaren i dam och båda juniorerna. Så stanna gärna kvar efteråt! Priser kommer fördelas vid ett senare tillfälle (bland annat på grund av mörkret, och att vi inte bör ha den typen av samling), troligtvis i digitalt format.

Det är också en hel del spänning kvar i just Open. De senaste omgångarna har vi fått se stora tabellförändringar, och det lär inte vara slut ännu. I kampen om CTP-titeln är det just nu dött lopp. Även det ska avgöras i morgon!

Och som vanligt får vi ta en titt på prestationerna från förra veckan…

Noterbara prestationer

• Joakim Ingvarsson fortsätter att imponera. Förra veckan konstaterade vi att han hade krossat sitt årsbästa med mer än 20 kast, och den här veckan förbättrade han sig ytterligare (och gjorde dessutom birdie på hål 14). Nya toppnoteringen lyder 84 kast!

• Richard Larsen gick visserligen inte bättre än innan, men han tangerade sitt andra resultat från veckan innan. Båda gångerna har han alltså spelat på 91 kast, men i helt olika förutsättningar.
  Omgång 23 var en av de bästa kvällarna för året om man ville gå lågt, medan förra veckan bjöd på extremt tuffa vindförhållanden. Starkt att tangera således, och spännande inför framtida rundor!

Ytterligare ett par spelare gjorde fint ifrån sig, och även om det inte var personliga rekord eller årsbästan så är de värda att nämna ändå. Här kommer ett urval:

• Josef Borén har varit med i snacket om prisplats (topp 10) sedan ett tag. Men från att ha lurat strax utanför toppen sjönk han till en 16:e plats efter omgång 23.
  Förra veckan gick han dock på fenomenala 61 kast (tredje bäst i startfältet och bara ett kast från hans personliga rekord). Rundan innehöll fyra birdies (hål 2, 3, 11, och 18) och gjorde att han klättrade hela sex placeringar. Han ligger alltså tia nu. Beast mode!

• Anders Fagermoen gick in på 62 kast, vilket också tangerar det sämsta resultatet som räknas in bland hans åtta i totalställningen. Han hade dock länge en ännu finare runda på gång och låg även i ledningen stundtals under kvällen. Som bäst stod det -3 i liverapporteringen, men tråkigt röda rutor på hål 11-13 fick det att sjunka lite grann.

• Joel Aspenström gjorde comeback efter lång tids frånvaro, och hans 70-runda kanske inte låter särskilt speciell. Den är hans sjunde bästa i år, men också intressant av en annan anledning. Jämnheten.
  Joels bästa runda är 67 kast. Spannet mellan hans bästa och åttonde bästa runda (71) är bara fyra kast.
  Extra häftigt blir det när man tänker på att han har varit till sjöss i tre månader. Träningsdosen har med andra ord inte talat för att han ska ta vid där han slutade, även om han hade tre discar med sig på båten.
  Två av dem ligger nämligen på Nordsjöns botten. Den tredje kastade han bort på en bana i Belgien…

• Karin Westmans 94-runda hamnar också i mellanskiktet av hennes åtta bästa. Men den var viktig av en annan anledning; den kapade rejält på snittet! Den var nämligen mer än tio kast bättre en den rundan hon raderade ut. Och då har hon ändå en 102-runda kvar att knuffa bort under morgondagen.

Övrigt noterbart:

6,1 kast i snitt för startfältet var visserligen bara den tredje sämsta noteringen för året på hål 16. Men det utmärkte sig ändå på andra som sätt som extremt svårspelat. Noll birdies på hålet, och bara tre par! Övriga 30 spelare fick alltså bogey eller sämre…

Men det är här en viss Jonathan Öberg kommer in. Han gick på 66 kast i tisdags, vilket innebar en mittenrunda av hans åtta bästa (bäst 60, sämst 70). Han gjorde heller inga birdies i vinden, men en av siffrorna i scorekortet är värt lite extra uppmärksamhet. Hål 16, givetvis.

Han var nämligen en av de tre som lyckades göra ett par på hålet, och det tycks inte vara en slump. På hans nio rundor i år har han snittat par (4,0 kast) på hålet. En bogey, en birdie och sju par. Så vill ni veta hur man ska tygla banans svåraste hål bör ni vända era frågor till Jonathan!

Inför avslutningen

Det är som sagt bara i Open som det kan hämdå något i fråga om pall- och prisplatser, och därför blir det i fokus i den här genomgången.

I toppen ser det ut som följer:

1. Rickard Sköld, 51,1 kast

2. Simon Marksén, 55,4

3. Simon Terbrant Säfström, 56.5

4. Anders Svensson, 56,8

   Här är det redan klart med förstaplatsen sedan en tid tillbaka. För att Simon Marksén ska kunna nå upp till Rickard Sköld krävs det att han går på 23 kast i sista omgången, alltså 37 under par. För att åstadkomma det ska han till exempel göra ace på samtliga av banans tolv par-3 hål. I det scenariot måste han samtidigt göra ace på ett av banans par-4-hål, och eagle på de övriga fem.

   Marksén kan dock i teorin utmanas av sin namne på tredjeplatsen. Simon Terbrant Säfström ligger 1.1 kast efter på snittet, vilket innebär att han måste kapa nio kast i sammandraget. För det krävs en runda på 50 kast (-10), fyra kast bättre än vad han har gjort hittills på Tisdagsgolfen. Men det stämmer ju bara så länge inte Marksén förbättrar sig, och mycket talar väl för att han kan gå bättre än 57 kast? Han har gjort det sju gånger hittills i år.

   Anders Svensson lurar dock i vassen, och frågan är om inte Säfström i första hand ska fokusera på att behålla sin tredjeplats. För Anders krävs det nämligen bara en 58-runda för att komma ikapp, förutsatt att Säfström inte själv går på 58 eller bättre.

   Det är med andra ord upplagt för dramatik om pallplatserna!

5. Anton Westman, 60,5

6. Anders Fagermoen, 60,9

7. Anton Carlsson, 61,0

8. Ivar Stenberg, 61,3

   Ett fullständigt getingbo, där alla kan ta allas plats. Spelarna som har platserna 5-8 har ingen chans att ta sig in på topp 4. För Anton Westman skulle det exempelvis krävas en runda på 33 kast (-27) för att nå Anders Svensson på fjärdeplatsen.
   För Anders Fagermoen krävs det dock “bara” att han upprepar sitt personbästa på 59 kast för att nå upp till Westman (förutsatt att den senare inte går bättre än 63).
   För Anton Carlsson att nå upp till Fagermoen krävs ännu mindre; det krävs bara att han går på 62 kast medan Fagermoen inte förbättrar sig.
   Och längst bak i skiktet hittar vi Ivar Stenberg på en åttondeplats. Om han går på 62 kast är han ikapp Carlsson, och faktum är att alla framför honom måste förbättra sig ifall Ivar går på 56 kast. Då är han nämligen i kapp Anton Westmans nuvarande snitt!

9. Jesper Svensson, 63,4

10. Josef Borén, 63,5

11. Simon Hansson, 63,6

12. Marcus Mansfield, 63,8

13. Fredrik Johannesson, 63,9

14. Eric Chen, 63,9

15. Mikael Karlsson, 64,0

16. Filip Gedell, 64,1

    Ja, ni ser ju själva hur kampen om topp 10 ser ut. Det skiljer 0,7 snittkast mellan nionde och sextonde plats!
    I Filips Gedells fall innebär det att han teoretiskt kan gå om Jesper Svensson om han gör en 59-runda. Filip har gått på 61 kast två gånger i år, och om förutsättningarna är så fina som vi hoppas på tisdag kväll finns det väl inget som säger att det är omöjligt.
    Listan ovan kunde dessutom vara längre. På 17:e plats hittar vi Mauro Segnati, som just nu snittar 64,3. Han har dock en 69-runda att radera ut, och för honom räcker det att gå på runt 60 för att ha en ganska sannolik chans att gå om samtliga på plats 9-16. Och det har Mauro gjort ganska många gånger förr.
    Det är med andra ord nästan menlöst att räkna och spekulera mer om det här skiktet. Var och en av ovanstående spelare bör vara på tårna under morgondagens runda, och kanske till och med unna sig att kika på liveresultaten i Tjing under rundan…

CTP-mästartiteln

Här är det som sagt också mycket spännande. Liksom förra året är det extremt jämnt, och hela sex spelare är med i racet inför den sista omgången.

Ställningen just nu:

3 poäng
Anton Carlsson och Rickard Sköld.

2 poäng
Dennis Andersson, Simon Marksén, Simon Terbrant Säfström och Joel Aspenström.

I morgon är det hål 12 som gäller, och det finns tre saker som kan hända.
1. Om Anton eller Rickard tar poänget är det givetvis avgjort.
2. Om någon som hittills endast har tagit max en poäng fixar morgondagens CTP blir det särspel mellan Anton och Rickard.
3. Om någon av de andra fyra (som har två poäng) lyckas komma närmast på hål 12 i morgon innebär det särspel mellan den spelaren, Anton och Rickard.

Om det blir särspel så finns tillvägagångssättet beskrivet i reglerna, som i sin tur finns på sidan för Tisdagsgolfen. Där står följande:

”Om två eller flera spelare delar förstaplatsen ska tävlingen avgöras genom ett särspel på hål 4 i samband med den sista deltävlingen, om samtliga berörda spelare är tillgängliga. Varje spelare får kasta två discar vardera och den vars disc ligger närmast stolpen vinner.”

Koll på hålen

De två avslutande hålen, både på banan och i det här avsnittet, är två förrädiska hål. Båda är väldigt birdievänliga, men båda är också väldigt lätta att dra på sig pliktkast på. På det viset blir de tillsammans lite av ett Restad Gård i miniatyr.

Hål 17
Ett av hålen som kanske inte kommer bli så långlivade framöver. Många reagerar såklart på att vi kastar över grillplatser och pingisbord, samtidigt som det oväntat sällan faktiskt är någon som nyttjar de bekvämligheterna. När en bra idé och en plan om praktiskt utförande finns på plats lär hålet bli ett centralt föremål i ett bredare utvecklingsarbete.

Men än så långe är det som sagt ett väldigt förrädiskt par-tre-hål. OB mitt på, och det är sannerligen i spel för alla som inte kastar en forehand, kastar vänsterhänt backhand eller är bekväma med en RHBH på anhyzer. Låga grenar och tjocka stammar ska manövreras av den som väljer en rakare väg.

Samtidigt är birdien så himla mycket inom räckhåll. Längden är inte särskilt avskräckande, och den lilla sluttningen bakom korgen skapar en naturlig bromskloss i gräset för kast som annars skulle kunna sticka iväg lite för långt.

Det syns också i statistiken; det räknas som det tredje lättaste under år 2020, och det har gjorts hela 117 birdies. 68 % av gångerna det spelas så slutar det med par eller bättre.

Längd: 75 meter
Par: 3
Spelat: 707 gånger
Snittresultat: 3,3 kast
Antal birdies: 117
Antal circlehits: 180
Svårighetsgrad: 3 (där 18 är svårast)

Spelare med flest antal birdies:

• Simon Marksén och Rickard Sköld, 10 birdies.

• Anton Carlsson, 9 birdies.

• Fredrik Johannesson, 8 birdies.

Hål 18
Oavsett vad någon tycker om det så är det här ett av banans signaturhål. Och åsikterna varierar ganska skarpt. För många är det ett vansinneshål som slukar discar, för andra är det lite för lätt i förhållande till paret.

Här går det att konstatera att båda sidorna har rätt. Dammen som de flesta vill passera från tee har svalt en hel del discar. Frågan är om det inte har förekommit i varenda en av de omgångar som spelats hittills i år. Lägg till ett par krångliga OB-linjer senare under hålet, och det är svårt att tala om ett lätt hål. Det här är helt enkelt ett av hålen där den som har lite extra krut i armen kommer undan betydligt billigare i scorekortet.

För spelare som bekvämt kan spela sig över vattnet i början är det däremot en måste-birdie. Avancerade spelare vill inte gå härifrån med ett par, det är ett av de enklaste ställena på banan att kapa lite i scorekortet.

Så är det egentligen ett par 3? Nja. Visserligen har det gjorts väldigt många birdies (193 stycken på 707 försök, vilket innebär mer än var fjärde gång det spelas). 36 % av gångerna som det spelas presteras det också en circle hit.

Samtidigt är det bara det sjätte lättaste hålet på banan enligt statistiken (som i stor grad förhåller sig till parsättningen), vilket återspeglar de svårigheter som vattenhinder och OB innebär. Och kanske det viktigaste av allt; om det hade varit ett par-3-hål skulle det inte ha gjorts en enda birdie under 2020, trots att det har spelats 707 gånger.

Här kan man alltså tala om ett “between-hål“, som inte riktigt går att sätta en klockren parsättning på. Kanske är det också en anledning till att rikta de kreativa blickarna hitåt inför en eventuell utveckling av banan?

Längd: 128 meter
Par: 4
Spelat: 707 gånger
Snittresultat: 4,5 kast
Antal birdies: 193
Antal circlehits: 252
Svårighetsgrad: 6 (där 18 är svårast)

Spelare med flest antal birdies:

• Simon Marksén, 17 birdies.

• Rickard Sköld, 16 birdies.

• Anton Carlsson, 12 birdies.

Den här veckan gäller samma sak som på sistone; start på hålen 17.30, anmälan och incheckning måste göras innan 16.30.

Hoppas att vi ses i morgon och får avsluta den här säsongen i strålande väder tillsammans!